Björnen är allmänt förekommande i Sverige från Gävleborgs och Dalarnas län och norrut. Foto: Filip Hedberg

Fakta svensk brunbjörn

Det sk Konfidensintervallet för björnar i Sverige är ca 2771 – 2980 men viss osäkerhet finns i denna uppskattning av populationen.

Under 2017 sköts knappt 300 björnar i skydds- och licensjakt vilket motsvarar ca 10 procent av populationen 2017.

Spillningsinventeringar ligger till grund för de populationsberäkningar som gjort  i respektive län samt tendenser i de björnobservationer som jägare gjort. Här är jägarnas arbete en viktig del i arbetet att få fram ett balanserat resultat.

Björnstammens genetiska tillstånd

Björnpopulationen i Skandinavien visar på en ganska hög genetisk variation. Genetiskt utbyte förekommer både mellan reproduktionsområden inom landet såväl som mellan den svenska och norska björnpopulationen.

Utvandrande hanar driver i huvudsak de genetiska variationerna. Sett till de DNA som  sprids från honor till deras björnungar (mitokondrie-DNA) så finns två genetiska linjer i Sverige – en sydlig och en östlig . Den geografiska gränsen mellan dessa två genetiska linjerna går genom Storsjöbäckenet i centrala Jämtland i väst, till norra Gävleborgs län i öst. Eftersom detta DNA inte blandas utan nedärvs från modern så kan det användas för att studera geografiskt ursprung. Detta visar att de svenska björnarna har invandrat från två olika källpopulationer, förmodligen i anslutning till den senaste istiden.

Den sydliga linjen har sitt närmaste släktskap med björnar i Pyrenéerna, Frankrike samt björnar från Spanien och de Kantabriska bergen. Den östliga linjen är närmast släkt med björnar från Ryssland och Finland. Dessa genetiska skillnader är inte lika tydliga när man enbart tittar på kärn-DNA. Björnstammen förvaltas som en enda population.

Utbredningsområde

Björnen är allmänt förekommande i Sverige från Dalarnas samt Gävleborgs län och norrut. Huvuddelen av den skandinaviska populationen utgörs av den svenska björnstammen där endast ett fåtal reproduktioner, det vill säga honor som föder ungar, förekommer i angränsande områden till Norge.

Utbredningen i Skandinavien har varit koncentrerad till 4 kärnområden där honorna i huvudsak funnits i:

  • ett sydligt område – Härjedalen (södra Jämtlands län), Dalarna och Gävleborgs län
  • ett mellanområde – norra Jämtland, Västernorrlands län och Västerbottens län
  • två nordliga områden – Norrbottens län.

(Fakta hämtad från Naturvårdsverket)